onsdag 1 augusti 2012

Vanuatu, Efate, Port Vila

Port Vila är huvudstad i Vanuatu och här bor ca 35000. Hela Vanuatu har ca 230000 invånare. Här råder högertrafik eftersom den första bilen i ö-gruppen var fransk, inte brittisk. Här finns ca 115 olika språk eller dialekter. Den ena förstår inte den andra. Alla talar engelska och många också franska. Huvudspråket är emellertid pislama som är en etablerad form av pigeon-engelska. Man har alltså gjort en avart av dålig engelska till huvudspråk. Det är svårt att förstå, men efter en förklaring ljusnar det lite. Till exempel, ”plis offem evri laet taem yu livim Nakamal, hank yu.” betyder ”please turn off every light when you leave Nakamal (namnet på församlingslokalen), thank you.  Digicel laddningsstationer för mobiltelefoner finns i varje gathörn i varje by. Där står det ”lo ples ia” = ”load please here”. 

Den av World ARC arrangerade bussturen runt Efate började med ett besök i ytterligare en infödingsby, med dans, musik och mat. Skolbarnen sjöng lika vackert och starkt som i Port Resolution på Tanna. När amerikanska flottan låg här under WWII skräpade de ner så mycket att det räckte till bland annat ett Coca Cola-flask- museum. Här fanns Coca Cola flaskor ifrån både San Fransisco, Minneapolis, Olklahoma city m fl amerikanska städer, samt en hel del annat som bärgats ifrån viken utanför. Turen avslutades med ett besök i en lokal cava-bar. Cava är fruktansvärt äckligt och ser ut som flytande lera. Ett lätt rus uppstår och yttrar sig så att man blir bedövad i munnen och på läpparna. Man får svårt att prata och en tendens till drägglande uppstår. Tillverkningsproceduren går till så att barnen i byarna tuggar Cavarötter till en mjuk massa som sedan pressas. Så småningom blir detta den dominerande drycken för män efter arbetet. Ungefär som en öl på puben i Sverige,

Det finns gott om taxi och minibussar här. När vi skulle ta en taxi till golfbanan flaggade vi en taxi och frågade efter priset. Svaret blev 7000 vatu (560 sek), för 10 minuter i taxi. Jag erbjöd 1000 vatu. Han gick ner till 3000, men då vinkade vi en annan som började sin budgivning på 2000 vatu. Han fick 1500. När vi frågade på golfklubben hur vi kommer hem sa de att vi skulle stanna en buss vid huvudvägen. Sagt och gjort; en buss som var på väg i fel riktning stannade och frågade vart vi skulle. Därefter gjorde han en u-sväng mitt i gatan och körde oss tillbaka till stan för 600 vatu!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar