St Lucia

Västindien (Rodney Bay, St Lucia) motsvarar ganska precis de förväntningar jag har haft på Västindien. Syndigt vackert med mycket palmer, vita stränder med 28C i vattnet, dock lite för salt, trevlig och öppenhjärtlig lokalbefolkning. Rompunchen, med Chairmans Reserve som bas, mixad med orange och ananas och några andra lokala frukter är gudomlig i alla dess varianter.  Den lokala ölen Piton är OK. Det finns bättre.  Också frisörsbesöket hos den lokala herrfrisören motsvarar förväntningarna. Mina vita lockar satte piff på ett i övrigt kolsvart golv.  25 EC$ (ca 65 sek) är också enligt förväntningarna. Det slår till och med Josef hemma i centrumhuset.

Det finns en baksida. I den närbelägna fiskarbyn  Gros Islet är fattigdomen  och nedskräpningen påtaglig. Restaurangerna mycket bra med en creolsk touch, men reggaen i högtalarsystemet visar sin styrka med alldeles för mycket decibel – olidligt. Även discot inne på marinan visar musklerna med decibel, grannbåtens vindgenerator väsnas som vindkraftverk brukar och grannbåten på andra sidan har inte dragit åt sina fall. Det kan bli lite svårt med nattsömnen.

Dagarna går åt till lite sightseeing, lite planering och lite båtvård, och på söndag går färden vidare mot San Blas och Panama.  Internetuppkopplingen är svajig och inte helt tillförlitlig, så det kan dröja mellan inläggen. Jag ska försöka lägga in lite bilder innan vi kastar loss.